Inför årets seglats hade vi gått med i Svenska Kryssarklubben för att kunna använda oss av alla de bojar som finns utplacerade längs kusten. Nu var det dags att få valuta för medlemsavgiften (vilket jag i och för sig tycker att man får redan av medlemstidning och årsskrift), så siktet ställdes på en liten vik vid Kusön där det skulle finnas en boj. Vi fick en fantastisk dag på havet, med lagom vind och från rätt håll. Båtsäsongen verkade också ha kommit igång på riktigt, då vi både mötte och seglade i kapp fler båtar än vi tidigare gjort under resan. Lite oro kände vi för att bojen skulle vara upptagen, hur skulle vi göra då? Nåväl, det visade sig vara rätt gott om båtar i viken, men bojen var ledig och vi kunde lägga beslag på den. I ett första skede låg vi utankrade i viken, men sen gjorde vi ett försök att med bojen som akterankare gå in och angöra mot klipporna på land, vilket också visade sig gå bra. Lite kalabalik blev det dock när svärföräldrarnas motorbåtsgranne skulle ge sig i väg, med lite väl mycket självförtroende och lite för lite kunskap och känsla för gasreglaget, men med gemensamma krafter slutade det lyckligt ändå. När dagsbesökarna gett sig av kunde vi njuta av den lilla sandstranden för oss själva. Några av oss tog ett bad och andra försökte hålla sig undan den stora mängden myror som tydligen hade något beachparty på gång. På väg tillbaka till båten fick vi syn på vilda orkidéer. Fantastiskt att få upptäcka dessa skira blommor ute i vildmarken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar