Tidigt nästa morgon kastade vi loss innan sönerna ens hade vaknat, och så var vi på väg. Vinden visade sig endast med sin frånvaro och vi fick klyva det spegelblanka havet med hjälp av motor. Visst är det så att man känner sig snuvad på själva seglingen, men å andra sidan är det rätt bekvämt att färdas fram på ett stilla hav. Inget gungande och lutande som begränsar ens rörelseförmåga eller får en att vilja vända magen ut och in. Skönt att bara kunna vara och uträtta saker som om vi tryggt låg i hamn. Vi är ganska noga med att äta ordentlig lunch även om vi seglar, men alla maträtter lämpar sig inte riktigt varken för att tillagas eller ätas i en ständigt förändrande tillvaro, men ett platt hav ställer inte till några problem alls med matlagningen.
Vårt mål för dagen var Bjuröklubb, men motorgång på ett stilla hav går betydligt snabbare än vad vi beräknat innan, så vi beslutar oss snabbt att fortsätta så långt vi orkar. Sönerna är fortfarande i fasen att återuppta alla fjolårets oavslutade båtlekar och har ännu inga problem att roa sig. Vid sjutiden på kvällen börjar dock samtliga i besättningen vilja känna fast mark under fötterna så vi styr in mot Gumbodahamn som vi inte tidigare besökt. Kajen ser ut att vara nyrenoverad, kanske så pass att man inte hunnit sätta dit något att knyta fast vid. Efter lite förflyttningar hittar vi något att förtöja vid och går sedan på upptäcktsfärd i hamnområdet. En toalett och dusch finns tillgänglig och sitter i anslutning till klubbhuset med kök och en klubblokal vackert dekorerad med fiskenät och andra marina föremål. Några timmar senare har sönernas farmor och farfar hunnit i kapp oss och ansluter till hamnen. Tillsammans med dem går vi en promenad längs sommarstugekantade grusvägar vid den västerbottniska kusten innan vi låter sömnen ta över i den ljusa sommarnatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar